Tusen gånger om

Godkväll.
Jag ligger lite efter med själva dag för dag berättandet. Sist jag skrev berättade jag liksom om vad jag gjorde den 25te september. Ungefär. Eller jag minns egentligen inte vad jag skrev om sist.
Iallafall gjorde jag nog ingenting roligt förra veckan, förutom att jag firade Fia på onsdagen när hon fyllde 20. Först var jag hemma hos Sofia som lagade middag åt mig och bjöd på vin som födelsedagspresent, det var asmysigt. Och Petra joinade också. Elin med. Sen gick vi till Fia och hängde med alla tjejer + Markus. Spela ölspel, prata, åt smörgåstårta osv. Det var svinkul, vi gick på Pitchers sen. Åt en fet kebabtallrik efter.

Sen på fredagen åkte jag ju till Stockholm med Frida och hennes mamma, älskar att åka bil till ställen lite längre bort. Vi stanna och åt korv och drack kaffe, panikkörde bil i Stockholm där ingen hittar och parkeringshusen har instruktioner skriva på typ japanska. Eller iallafall inte så man fattar. Jag och Frida var rätt slut, mest stressande så vi gick bara in på HM, där jag överraskande nog köpte ett par cykelbyxor täckta av guldpaljetter på rea. Yttert konstigt. Handlade lite vin och jag fick extrem mensvärk och trodde att jag skulle dö lite. Men sen kom vi till Jonna som hade lagat asgod mat och så drack vi vin samtidigt som vi peppa coco, bytte om, sminka oss, tog kort och allting annat. Vi kom till Berns sju men det var ingen kö så vi satt och drack upp allt vin istället. Vart kalasfulla och skrattade så att alla i kön kollade på oss och trodde vi var cp.
Halv nio var vi inne men pga. dåligt upplägg, fel information och onödigt otrevliga vakter så hamnade vi på övervångingen istället med 1000 andra människor. Så vi såg konserten på en storskärm istället. Drack öl och rökte kanske några för många cigaretter. Mötte Therese som precis hade klarat bartenderutbildningen.
Sen skulle vi på fest men vi gick på Max istället. Åt skitgoda friterade grejer och skrattade och filmade. Sen åkte vi hem och sov. Fast vi blev typ attakerade av råttor på plattan först. Jag började nästan gråta för jag vart så äcklad och rädd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0