Jag var jättesjuk och arg och ledsen och ful och trött och skulle gå från en buss till en annan, för att komma hem till Blindgatan. Och så ser jag en äldre utländsk man som sitter och spelar dragspel på gatan. Det är kallt och han ser ut att vara hemskt fattig. När jag kommer närmare möts våra blickar och han ler världens största leende mot mig och spelar en jättepeppig låt på sitt dragspel och fortsätter se på mig och le helt lycklig mot mig. Tillslut smittas jag och börjar le jättestort jag med och vi börjar skratta mot varandra och sen passerar jag honom och fortsätter le hela vägen hem. Så himla gullig.

(+ på bussen steg en kvinna i slöja på. hon var helt klädd i vinrött fint tyg med pärlor och paljetter på och hennes kjol var väldigt lång så hon var tvungen att hålla upp den när hon gick igenom bussen, och under kjolen hade hon svart- och vitrutiga vans.)