Så länge sen
Gick upp åtta, cyklade ner på stan och träffade min jobbcoach som är världens bästa. Han heter Curt och säger sånna där peppande grejer som jag behöver höra och han är smart och får mig att inse att jag måste göra saker som jag egentligen inte vågar. Sen åkte jag hem. Drack kaffe och blev irriterad på mamma så jag cyklade hem till Frida och Petra. Det är så fruktansvärt långt. Jag har haft ont i låren hela dagen, jag vet inte om det är min dåliga kondition eller för att de bor i världens ände. Eller på andra sidan stan.
Iallafall pågick projekt vad-ska-vi-ha-på-oss-imorgon-alltså-studenten. Vi hittade både Frida och Petras dags- och kvällsoutfits. Själv skiter jag i vad jag ska ha på mig.
Frida åkte till sitt jobb, jag och Petra drack saft och cyklade ner på stan. Mina ben var inte glada. Vi gick ärenden åt Petra, och Fia anslöt sig ett tag. Min hungerångest dök upp klockan tre och vi sprang omkring inne på Hemköp tills jag och Petra hade handlat fin piknik. Det blev bröd med två olika såser, salami och en bakelse. Gott. Väldigt mörka moln dök upp och vi bestämde att kaffe hos mig var en bra idé. Så vi satt här och prata och prata och prata och det var fint. Och så kom Sofia och vi pratade mer och drack mer kaffe. Tills båda åkte hem.
Det var en hemskt fin dag. Men sen kom min hjärnspöken tillbaka och jag orkade inte ens svara när mamma, pappa eller Erik frågade någonting. Fick ångest. Över precis ALLTING. Vad ska jag göra nu? Hur ska jag veta vad jag vill göra? Ska jag flytta till Stockholm och plugga? Eller ska jag vänta kvar här och hoppas på jobb som verkar så himla långt bort? Ska jag volontära i Sydamerika? Ska jag flytta till Thailand? Vad fan ska jag göra? Jag dör.
Kommentarer
Postat av: jonna
jag är ensam i stockholm typ sista eller näst sista veckan i juni. kom hit? det blir bra.
Postat av: Anonym
oslo!
Trackback
