Slåss förtvivlat med färre och färre vapen

Jag gick hem i någon annans fotspår. Någon som hade jätte långa ben som tog lika långa steg. Jag fick lov att hoppa fram för att komma i kapp den här människan och sen stannade jag hastigt. Hade insett att jag gör det här jämt, den enda skillnaden är att det inte är en främlings steg jag alltid följer, det är mina egna spår. Jag går om och om i cirklar och har gjort det i flera år. Har inte lärt mig någonting och har inte kommit någonstans. Vänder mig om och kan se att spåren är likadana. Har aldrig svängt av, tagit en genväg eller sprungit snabbare för att komma dit spåren slutar bara för att springa vidare. Måste nog börja med det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0