Ibland känns det fortfarande som att kärleken väntar. Och jag också. På något, eller någon. Och vissa stunder spelar det ingen roll, som när mamma köper jordgubbar, man hittar en fin jacka och en blommig klänning för tio kronor styck, när man sitter på tåget med solen i ansiktet och en bra bok, när man vaknar pigg och sätter på sin favoritlåt. Men sen ni vet, när solen har gått ner och radion bara spelar fel låtar, det man sytt sitter fel och man inbillar sig att man inte är värd någonting mer, då funderar man på hur länge man ska vänta.