This might be my fault really

Oj herregud, den här dagen har varit så jobbig. Jag vaknade till av att Frida sa hejdå och skulle gå till hennes praktik, jag somnade om i soffan, som för övrigt är jävligt oskön. Sen vaknade jag runt 12 och mådde jätte illa och hade världens huvudvärk. När jag skulle ställa mig upp snubblade jag över hennes bord så jag slog huvudet i soffan. Sen låg jag och skrattade en stund på golvet för att jag kände mig så patetisk. Jag plockade ihop lite burkar och flaskor och glas innan jag klädde på mig och gick the walk of shame hem. Försökte äta lite paj men det gick inte bra. Tog en alvedon och somnade i soffan. Vaknade och hade ont i hela kroppen så jag la mig i sängen istället och sov mer. Vaknade klockan sju och orkade inte sova längre. Då hade mamma gjort chili con carne! Bäst! Åt det och drack cola till mammas pojkar. Då kändes allt lite bättre. Nu är jag pigg och lite glad, för jag har lov och för att det mesta är fint just nu. Halloween på lördag, fika med Olle imorn och Agnes kommer hit nästa helg!! Så himla bra! Det jävliga är att Petra åker om två veckor och jag kommer dö. Eller nej, jag kommer sakna henne jätte jätte mycket bara. Mitt huvud är helt stirrigt fortfarande så jag ska inte skriva mer, ska se nya avsnitt av the hills och grey's. Puss


Kommentarer
Postat av: räven

men ååååååå så himla söt

2009-10-30 @ 13:47:43
Postat av: Beata

åh! åh! åh! så söt!

2009-11-09 @ 21:34:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0