Jag kan inte skriva. Jag kan inte vara vaken. Jag vill sova bort allting och komma tillbaka till någonting annat. Jag kan bara ligga där bland kuddar och täcken och ihopknölade toapappers bollar. Men jag kan ju inte sova heller. Kan bara ligga där och stirra ut genom fönsret. Ut på regnet och inte hitta mening med någonting. Jag kan för fan inte ens se meningen med att ta studenten om 6 dagar. Kan inte se meningen med att ens gå upp ur min säng.