Kall naken och våt i en tom hall

Ibland kan jag bli så glad. Som när människor lämnar anonyma kommentarer med fina ord och sedan kan jag gissa ungefär vilken person som skrivit kommentarer. Iallafall är den personen sjukt bra och jag saknar den människan jätte mycket. Att skriva saker till någon annan är nog det finaste som finns, tillomed finare än att säga dem till någon.
Att få en lapp där det står Jag älskar dig är finare än ett Jag älskar dig i ansiktet, en lapp kommer inte spontant, någon har tänkt att skicka den lappen. Ett långt brev om ens tankar och funderingar är finare än ett samtal i telefon, brevet kan sparas och läsas mijloner gånger utan att det ändras. Alla kanske inte tänker så men det gör iallafall jag. Synd att jag nästan aldrig får brev och absolut inte någon sådan lapp. Men! Jag fick en fin kommentar och det räcker, för att någon bryr sig om en och att någon tar sig tid att läsa är fint bara det. Jag tackar för kommentaren.

Idag har jag funderat och en gång för någon timme sedan fick jag en sån där ilning i kroppen, ni vet "glad-känslan". Känslan som gör att man måste le och hoppa upp och ner i några sekuder? Jag vet egentligen inte varför, det hände på sista trappsteget i trappan på väg ner till köket då ja skulle göra popcorn och sedan se sex and the city. Jag vet inte om det bara var något spontant fel eller om jag bara var lycklig för ett ögonblick. Det kan vara sommaren, peace and love, popcornen eller ja, jag vet inte. Men det kändes ganska bra.
Imorgon åker vi till Borlänge och sätter upp tältet, hämtar banden och köper grejer vi behöver. Resten av dagen ska ja nog packa och fixa. Nu ska jag därimot sova, Puss och kram!!


(Sophomore)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0