Bara för att jag älskar att tänka på mina drömmar. Det jag drömmt natten innan. På morgonen då bilderna är tydligast tänker jag på vad jag drömt. Ler för mig själv, hela kroppen ryser lite fint och jag glömmer helt bort vart jag är. Om jag sitter på tåget, går på gatan, ligger i min säng eller sitter i köket. Allt stannar till, precis som om man drömmde drömmen en gång till. Kanske ändrar några små saker och man blir så himla nöjd. Idag har jag gått omkring så hela dagen. Lite suddigt har allt annat vart och jag vet inte varför, men den känsla som finns i drömmen följer med en hela dagen vad man än gör. Om jag blundar nu kan jag fortfarande känna någon form av känsla. Vet inte vilken, den är svår att definera. Alla drömmar är ju oftast både positiva och negativa. Jag hörde någonstans att en dröm egentligen bara är 8 sekunder men att hjärnan uppfattar drömmen som att den pågår i flera timmar och därför tror man det. På en natt kan man drömma många många drömmar men man kommer bara ihåg någon, det känns lite smått tråkigt att drömmar är så korta. 8 sekunder är ju ingenting. Drömmar är så jävla häftigt, jag vill bli en forskare som forskar om drömmar. Tänk att få ägna sitt liv åt något så vackert! Nu ska jag sova och hoppas jag drömmer lika bra som igår. Åh!