Ingenting stort

Jag är så himla låg idag. På alla plan. Har ju liksom vart arg och ledsen på alla kläder länge men nu är det allt. Det var jättejättelänge sen jag var så här. Det känns som en livskris. Som bara dök upp. Jag vill göra något riktigt. Det känns som att jag sällan gör något riktigt. Allt är bara tillfälligt och aldrig riktigt som jag vill att det ska vara. Det känns som allting här ska vara så viktigt, så ordentligt och exakt. Det är så mycket ansvar och saker att komma ihåg och planering planering planering. Kanske är det för att jag saknar att resa så mycket. Kanske för att jag mådde så bra då och så dåligt nu. För att jag vet att det finns ett "någon annanstans" men jag väljer att vara här. Och att jag passade bättre där. Där allt bara är just nu.
Och jag har börjat känna mig så ensam. För att det är bara jag som ska leva hela mitt liv. Det är inte jag och mina vänner, jag och min familj. Det ju jag som ska göra det jag vill, ensam. Och det behöver ju inte vara någonting dåligt. Men det känns så läskigt just nu.
Allt känns som att det lutar åt ett håll. Bort.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0