generation

det känns som söndag fast det är lördag. så ont gör det.
fan jag måste härifrån, nu är jag redan på bottnen av ån och fan också.
den här bloggen håller på att bli för personlig, alla måste tro att jag är dum i huvudet.

jag behöver någon/något som gör att jag kan klara det här.
och med 'det här' menar jag livet.
OMGGGGG jag låter som en självdestruktiv 14-årig emo. skjut mig lolololollll

kan någon tala om för mig varför det är så hemskt och så underbart att vara tonåring?
det kan aldrig vara neutralt????
det ska antingen vara skit deprimerande eller överväldigande lyckligt.
adjfruhgturegthghetynutnhy


"jag skulle alltid vara den som stod bakom dig
jag skulle alltid svara när du kallade på mig
jag skulle alltid vara den som vaktade din rygg
du skulle alltid, alltid vara..

hur kan det spela någon roll?
framtiden är ändå utom räckhåll för oss"

jag hoppas att du vet att egentligen ville jag inte att det skulle bli så här.
och det här är inget nytt, inget som hände idag eller igår.
det hände för så länge sedan att jag inte kommer ihåg när men jag hoppas att du vet att jag pratar om dig.
det är svårt att förklara och det gör lite för ont så jag gör inte det.

(det i början och det i slutet har ingenting med varandra att göra)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0