I get by with a little help from my

Jag har bästa bästa bästa bästa vännerna.
Alltså det låter som en klyscha när man skiver det i sin egen blogg, typ största felet man gör i en blogg är att skriva om saker som ingen kan förstå, för hur kan någon annan än jag veta hur bra dem är? Det är bara jag som vet hur mycket jag tycker om dem och hur bra jag tycker att dem är.
Fatta om jag bara satt hemma ensam hela dagarna och kollade på tv och åt mat.
Skulle sluta som en fet psykopat alternativt en sån där enstöring som inte ens kan gå och handla själv.
Eller så kunde jag ha vart en sån här ensam liten gubbe som går och äter mat själv jämt. Tar en dagens och en lättöl på samma lunchställe, läser expressen samtidigt som jag äter. Köper en gott och blandat och går hem och ser Rapport.
En katt-tant kunde jag ha varit. En sån som lever med 50 katter och är med i dokumentärer om konstiga människor. Går jämt runt i morgonrock med en katt på armen och åker aldrig någonsin hemifrån.
En backpacker som aldrig finner ro på ett ställe, alltid på resande fot och aldrig ha någon riktig kontakt med någon. Leva på vatten och bröd och ingen skulle sakna en som man blev överkörd av en elefant någonstans i Asien.

Nej vet ni vad? Mina vänner är bäst i världen och jag vill inte ens tänka på hur allt skulle vara om jag inte hade dem. Så är det och om ni inte förstår vad jag menar kommer ni antaglien sluta som någon av personerna jag beskrev tidigare i inlägget. Slut på detta inlägg. Kram.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0